WGAZ Championships 2010
Här kommer en lång berättelse om gårdagen. Bilder kommer troligtvis någon gång nästa vecka :)
Dagen började klockan 6.00 då mitt alarm ringde och det var dags att käka frulle, platta håret, lägga show make-up och ta på mig kostymen. För en sista gång :( Sedan blev jag upphämtad klockan 7.30 för avfärd till Phoenix, the State Fairgrounds och Coliseum. När vi kom dit så mötte vi alla andra. Eller de mötte snarare oss för vi var där typ 40 minuter innan vi skulle träffas. Sedan gick vi in för att titta på Academy Youth Guard som uppträder till Over the Rainbow - Eva Cassidy (en av mina favoritlåtar) och de är någonstans mellan 5 - 10 år gamla skulle jag tro - de är så himla söta! Efter det så kollade vi på Gilbert Regional som uppträder till Howdown Throwdown - Hannah Montana och de tjejerna är runt 11-15 skulle jag tro, Junior High ålder.
Sedan var det dags att värma upp så vi körde en massa run-throughs och "cleaned" vissa delar dvs. specificerade hur vi gör just den kombinationen så alla gör samma sak. Sedan kanske även tränarna pekar ut något specifikt som just du ska tänka på för att göra att vi ser ut som en helhet och att vi alla gör samma sak. Den "cleanest" guard vinner. Och den som har mest komplicerat arbete och bra musikalitet osv. :) Sedan gick vi till the warm up-area där vi gjorde samma saker igen. Sedan var det våran tur. Lite pirrigt. Vi har några Guard-ritualer som alltid sker innan man uppträder - vi hoppar 10 gånger. Vanliga jämfotahopp, men det måste vara exakt 10. Inte 9. Inte 11. Exakt 10. Sedan brukar Alice, en av våra coacher, hjälpa oss att ladda och slappna av genom att göra en övning där vi blundar och fokuserar på att fylla våran kropp och muskler med vit, bubblig, ren, skinande luft och andas ut all svart spänning och nervositet. Sedan gör vi även en övning där vi fokuserar på en skinande boll som vi har i våran mage som ska växa och växa och skina som vi ska utstråla till publiken.
Klockan 11.58, för att var exakt var det våran tur att uppträda. Alla rutiner var genomförda och vi var taggade till tusen. Vi log, utstrålade glädje och kärlek och kicked ass! Vi hade våran bästa show ever. Så himla skönt och sorgligt när det var slut. Aldrig mer kommer jag få uppträda med de tjejerna igen, aldrig kommer vi att uppträda till den låten med den koreografin igen. Tre månaders träning och det här var slutresultatet. En supersöt och glad show till Somebody to Love - Glee Cast.
Efter det kunde vi ta det lungt, käka lunch och titta på andra Guards och Drumlines. Sedan hjälpte vi några Guards med deras golv. Jag köpte lite saker; en tröja med Peace, Love & Guard tryck, en flaggväska och en WGAZ Championships t-shirt. Vi gjorde lite allt möjligt. Sedan runt 17-tiden skulle vi hjälpa Black Guard med deras props och golv. Det var Black Guards sista uppträdande också och när de var klara med uppträdandet var de en del som grät. Många är Seniors och de kommer aldrig att uppträda med Guard igen... Min kompis Darci har haft Pam som coach i sex år för att hon var med i Gilbert Regional innan hon började i High School. Sedan tog vi en massa bilder, Black Guard, Gold Guard och båda två. Våra kostymer matchar inte direkt men det gjorde inget!
Sedan hade vi lite dötid igen innan det var dags för prisutdelning. Vi fick heliumbalonger - guldstjärnor. Pam ger alla sina olika Guards olika sorters heliumbalonger; olika färgade stjärnor och hjärtan. Vi såg de sista Drumlines när de fick sina priser. Sedan var det våran tur för prisutdelning. Det är lite annorlunda från hur det är vanligtvis är för under Championships är hela gruppen ute på golvet tillsammans. Man står i led, så det ser lite roligt ut uppifrån - helt randigt. Sedan läser de upp, klass för klass, från den lägsta till den högsta poången. När första, andra och tredjeplatserna har lästs upp för en klass så får de Guarden gå fram för att ta emot medaljer och få sin bild tagen. Det var så coolt att höra thirt place - Gilbert Gold. Vi kämpade in i det sista och det betalade av sig. Så vi fick gå fram och våra coacher gav oss våra bronsmedaljer. Albert och Alice kom till mig samtidigt, de gick från vardera ände av ledet och bråkade om vem som skulle trä medaljen runt min hals. "She is my Swede" sa Alice men Albert vann... hahaha.
Sedan var det bara att packa ihop Black Guards props och lasta in dem i våran släpkärra för att bege oss hem till Gilbert igen. Jag var innan för dörren klockan 23.10. Det var en lång dag men den var helt underbar och jag hade så kul! Vem hade trott att jag skulle få med mig en bronsmedalj hem från State Championships i Winter Guard? För fyra månader sedan hade jag ingen aning om vad det var ens...
Det här blev som sagt ett sjukt långt inlägg men det var en sån betydelsefull dag :)
ps. här är en video från Entity's show. Entity är en grupp som gör det på fritiden. bara för skoj. De två killarna; Adam och Albert jobbar med oss och koreorgaferar delar av våran show. Kolla in hur högt Adam kastar sitt gevär... videon är från våran hemma show förra veckan. jag sitter någon stans på andra sidan, antagligen där uppe i vänstra hörnet där basketkorgen är.
Dagen började klockan 6.00 då mitt alarm ringde och det var dags att käka frulle, platta håret, lägga show make-up och ta på mig kostymen. För en sista gång :( Sedan blev jag upphämtad klockan 7.30 för avfärd till Phoenix, the State Fairgrounds och Coliseum. När vi kom dit så mötte vi alla andra. Eller de mötte snarare oss för vi var där typ 40 minuter innan vi skulle träffas. Sedan gick vi in för att titta på Academy Youth Guard som uppträder till Over the Rainbow - Eva Cassidy (en av mina favoritlåtar) och de är någonstans mellan 5 - 10 år gamla skulle jag tro - de är så himla söta! Efter det så kollade vi på Gilbert Regional som uppträder till Howdown Throwdown - Hannah Montana och de tjejerna är runt 11-15 skulle jag tro, Junior High ålder.
Sedan var det dags att värma upp så vi körde en massa run-throughs och "cleaned" vissa delar dvs. specificerade hur vi gör just den kombinationen så alla gör samma sak. Sedan kanske även tränarna pekar ut något specifikt som just du ska tänka på för att göra att vi ser ut som en helhet och att vi alla gör samma sak. Den "cleanest" guard vinner. Och den som har mest komplicerat arbete och bra musikalitet osv. :) Sedan gick vi till the warm up-area där vi gjorde samma saker igen. Sedan var det våran tur. Lite pirrigt. Vi har några Guard-ritualer som alltid sker innan man uppträder - vi hoppar 10 gånger. Vanliga jämfotahopp, men det måste vara exakt 10. Inte 9. Inte 11. Exakt 10. Sedan brukar Alice, en av våra coacher, hjälpa oss att ladda och slappna av genom att göra en övning där vi blundar och fokuserar på att fylla våran kropp och muskler med vit, bubblig, ren, skinande luft och andas ut all svart spänning och nervositet. Sedan gör vi även en övning där vi fokuserar på en skinande boll som vi har i våran mage som ska växa och växa och skina som vi ska utstråla till publiken.
Klockan 11.58, för att var exakt var det våran tur att uppträda. Alla rutiner var genomförda och vi var taggade till tusen. Vi log, utstrålade glädje och kärlek och kicked ass! Vi hade våran bästa show ever. Så himla skönt och sorgligt när det var slut. Aldrig mer kommer jag få uppträda med de tjejerna igen, aldrig kommer vi att uppträda till den låten med den koreografin igen. Tre månaders träning och det här var slutresultatet. En supersöt och glad show till Somebody to Love - Glee Cast.
Efter det kunde vi ta det lungt, käka lunch och titta på andra Guards och Drumlines. Sedan hjälpte vi några Guards med deras golv. Jag köpte lite saker; en tröja med Peace, Love & Guard tryck, en flaggväska och en WGAZ Championships t-shirt. Vi gjorde lite allt möjligt. Sedan runt 17-tiden skulle vi hjälpa Black Guard med deras props och golv. Det var Black Guards sista uppträdande också och när de var klara med uppträdandet var de en del som grät. Många är Seniors och de kommer aldrig att uppträda med Guard igen... Min kompis Darci har haft Pam som coach i sex år för att hon var med i Gilbert Regional innan hon började i High School. Sedan tog vi en massa bilder, Black Guard, Gold Guard och båda två. Våra kostymer matchar inte direkt men det gjorde inget!
Sedan hade vi lite dötid igen innan det var dags för prisutdelning. Vi fick heliumbalonger - guldstjärnor. Pam ger alla sina olika Guards olika sorters heliumbalonger; olika färgade stjärnor och hjärtan. Vi såg de sista Drumlines när de fick sina priser. Sedan var det våran tur för prisutdelning. Det är lite annorlunda från hur det är vanligtvis är för under Championships är hela gruppen ute på golvet tillsammans. Man står i led, så det ser lite roligt ut uppifrån - helt randigt. Sedan läser de upp, klass för klass, från den lägsta till den högsta poången. När första, andra och tredjeplatserna har lästs upp för en klass så får de Guarden gå fram för att ta emot medaljer och få sin bild tagen. Det var så coolt att höra thirt place - Gilbert Gold. Vi kämpade in i det sista och det betalade av sig. Så vi fick gå fram och våra coacher gav oss våra bronsmedaljer. Albert och Alice kom till mig samtidigt, de gick från vardera ände av ledet och bråkade om vem som skulle trä medaljen runt min hals. "She is my Swede" sa Alice men Albert vann... hahaha.
Sedan var det bara att packa ihop Black Guards props och lasta in dem i våran släpkärra för att bege oss hem till Gilbert igen. Jag var innan för dörren klockan 23.10. Det var en lång dag men den var helt underbar och jag hade så kul! Vem hade trott att jag skulle få med mig en bronsmedalj hem från State Championships i Winter Guard? För fyra månader sedan hade jag ingen aning om vad det var ens...
Det här blev som sagt ett sjukt långt inlägg men det var en sån betydelsefull dag :)
ps. här är en video från Entity's show. Entity är en grupp som gör det på fritiden. bara för skoj. De två killarna; Adam och Albert jobbar med oss och koreorgaferar delar av våran show. Kolla in hur högt Adam kastar sitt gevär... videon är från våran hemma show förra veckan. jag sitter någon stans på andra sidan, antagligen där uppe i vänstra hörnet där basketkorgen är.